Skip to main content

Det våras för referens­beteckningar

Stockholm, 8 april 2024

Rogier Jongeling reder ut vitsen med strukturerad informationshantering och förklarar varför referensbeteckningar blir så otroligt värdeskapande när ”de sitter”.

Hur kan exempelvis drift- och underhållsinstruktioner relateras till en pump?

Pumpen förekommer i en 3D-modell från maskinleverantören, men även i en 3D-modell, objektslista och 2D-schema från processingenjören. Den förekommer dessutom på kretsschemen från El-projektören och är placerat i ett utrymme i en byggnad som arkitekten hanterar och behöver ett fundament som projekteras av en konstruktör. Pumpen i sig består av ett flertal produkter såsom själva pumpen, men även en motor och flera sensorer.

Informationen verkar finnas utspridd och förekomma på flera olika ställen samtidigt!

Ja, det stämmer. I projekt och förvaltning förekommer samma information i regel på 8-12 olika platser samtidigt. Fler och fler av dessa olika informationsbehållare och system som hantera dessa, såsom 3D-modeller och objektslistor, pratar med varandra genom öppna format och API-er. Det gör att information kan relateras till varandra. En förutsättning att detta kan göras är att vi ser på samma sätt på informationen. I detta fall en pump.

Är det en plats? Är det en funktion eller är det en produkt… eller alla tre samtidigt?

Genom tillämpning av standarden IEC 81346 och CoClass kan man skapa ett gemensamt språk och ett gemensamt sätt att referera till platser, produkter och funktioner. Tyvärr blir det ofta rätt många långa kodstränger som visas upp när referensbeteckningar presenteras, men dessa är inte tänkta för människor att förstå sig på. De fungerar för maskinläsning. En referensbeteckning kan bestå av flera nivår såsom ett helt reningsverk, ett funktionellt system, såsom mekanisk rening och i det flera filterlinjer bestående av bassänger med filter och pumpar. Alla dessa nivåer kan beskrivas med såkallade populärnamn, men även med koder ur standardtabeller.

Det underlättar att tala samma språk

Det fina med CoClass som utvecklades för några år sedan är att det finns svenska översättningar av många tabeller i IEC 81346 standard och att det även finns många synonymer och exempel som är mappade med IEC 81346. Det gör att det är mycket enklare att tillämpa grundstandarden. En annan fördel är att olika byggherrar för byggnader och anläggningar nu talar samma språk.

Som exempel på kunder som skapat värde genom att tillämpa referensbeteckningar kan Gästrike Vatten, VA Syd och Akademiska Hus nämnas.

Vill du veta mer hur din organisation kan få bättre struktur i er informationshantering? Kontakta oss så kan vi tillsammans reda ut möjligheterna!