Illustration över tänkbar utformning av den planerade bio-CCS-anläggningen i Värtan, Urban Design, 2022.

En nyckelteknik för att klara klimatutmaningarna

Bio-CCS står för Bio Energy Carbon Capture and Storage och innebär att koldioxid avskiljs från ett biokraftvärmeverk, där restprodukter från skogen som flis, grenar och toppar förbränns. Eftersom det är samma koldioxid som skogen tidigare har bundit genom fotosyntesen som fångas in blir resultatet negativa utsläpp – eller minusutsläpp.

Sveriges första storskaliga bio-CCS-anläggning

Tekniken med koldioxidavskiljning är beprövad och Stockholm Exergi har en forskningsanläggning i drift, där även KTH involverats, för att utvärdera och anpassa bio-CCS tekniken för biokraftvärmeverket i Värtan. Framgångarna vid testanläggningen visar att man redan inom ett par år kan börja fånga in koldioxid med bio-CCS vid Värtaverket.

Nästa steg är att bygga en storskalig anläggning för bio-CCS, planerad i Energihamnen, hopkopplad med biokraftvärmeverket i Värtan. Den planerade anläggningen har potential att fånga in 800 000 ton koldioxid per år, vilket motsvarar mer än stockholmstrafikens årliga fossila utsläpp. Tekniken kan bidra till att sakta ned den globala uppvärmningen och på sikt återställa klimatet till hållbara nivåer.

Från infångning till lagring och mineralisering

Den infångade koldioxiden komprimeras under processen till flytande form. Slutstationen för koldioxiden är att den pumpas ned i sedimentär berggrund, exempelvis kalksten eller sandsten, där den över tid mineraliseras. I dag finns inga möjligheter att lagra koldioxid på detta sätt i Stockholm så därför måste den transporteras vidare med båt till en lagringsplats. Stockholm Exergi deltar i ett internationellt samarbete med målet att utveckla möjligheterna att lagra koldioxid i berggrunden i Nordsjön utanför Norge.

Stockholm Exergis har fått finansiellt stöd från Energimyndigheten till bio-CCS-projektets forskningsanläggning. EU:s innovationsfond har beviljat stöd till den planerade fullskaleanläggningen, utifrån dess potential att bidra till klimatomställningen.

Modellsamordning i stora investeringsprojekt

På Plan B har vi haft förmånen att ha engagerats i ett brett spektrum av digitaliseringsfrågor i svensk samhällsbyggnadssektor och processindustri. Det har gjort oss specialiserade på informationshantering, ofta i komplexa, större investeringsprojekt, inom alltifrån vattenanläggningar, kraftvärmeverk till forskningsanläggningar och sjukhus.

Rollen som modellsamordnare/digitaliseringsledare innebär ett mycket nära samarbete med teknikansvariga, projekterings- och projektledning samt representanter för processleverantörer. Arbetet innebär strategiskt såväl som praktiskt stöd i hur informationskrav (CAD/BIM-manual) omsätts i praktiken och i hur granskning och samordning görs på ett effektivt sätt.

I flertalet projekt vi engageras i axlar vi ett samordnings- och koordinationsansvar för samtliga teknikdiscipliner. I arbetet är rätt tekniska krav på mjukvaror, filformat, databasutformning, konverteringar med mera helt centralt. Särskilt fokus lägger vi också vid att skapa rätt förutsättningar för ett gott samarbete och konstruktiva dialoger mellan projektets parter. Effektiva projekt bygger lika mycket på goda relationer och dialog som på ordning och reda i informationshanteringen!