Vy över framtidens Katrinefors Bruk i Mariestad från Metsä Tissue.
Hållbar färskfiberproduktion
Våren 2023 startade arbetena för moderniseringen och expansionen av Mariestads bruk. Med satsningen vill Metsä Tissue, säkerställa försörjningstryggheten i mjukpappersprodukter för daglig hygien i Skandinavien genom att använda avancerad teknik för en hållbar lokal produktion. Förbättrad energieffektivitet, lägre utsläpp och sänkta buller- och luktnivåer har använts som designkriterier i den nya utbyggnaden. Det uppgraderade bruket beräknas tas i drift under andra halvan av 2025.
Expansionen av Mariestads bruk innebär en rad förbättringar med världsledande miljö- och driftprestanda. Trots en beräknad fördubblad produktionskapacitet ska de fossila koldioxidutsläppen minska till noll senast 2030 tack vare ny teknik. Utbyggnaden inriktas helt på användning av färska fibrer som huvudsaklig råvara, varefter den totala färskfiberandelen vid bruket blir 80 procent jämfört med dagens 40 procent.
Vattenförbrukning per ton kommer att halveras när man tar den nya pappersmaskinen i drift. Detta på grund av att den färskfiberbaserade produktionen ihop med en moderniserad avloppsvattenanläggning bättre kan ta tillvara det renade vattnet i Mariestads vattencirkulation. En annan positiv följd av moderniseringen för bygden blir lägre buller- och luktnivåer än idag.
Digital projektmiljö möjliggör högeffektivt genomförande
Metsä Tissue strävar efter högeffektivt projektgenomförande med en kvalitetssäkrad designprocess, genom att utnyttja fördelarna med BIM och 3D-modellerad geometri och genom att hantera kommunikation och informationsutbyte på ett snabbt och strukturerat sätt. Metod och principer för informationshantering som tillämpas i projektet, är etablerade i första hand för att möjliggöra en tillförlitlig användning av digital information och utvalda plattformar, men också för att säkerställa att givna fördelar med att använda digital information, kan utnyttjas till fullo.
I projektet är Plan B ansvarig BIM-koordinator, vilket innebär att vi kopplar ihop olika designunderlag. Framför allt sätter vi samman en stor federerad modell som innehåller 3D-modeller från en mängd olika leverantörer. Modellen gör att vi kan sakgranska och koordinera designen. All digital informationshantering i projektet har baserats på fyra nyckelord; enkelhet, flexibilitet, tillgänglighet och transparens.
Plan Bs uppdrag består även i att implementera en digital projektmiljö för att effektivisera informationsdelning och kommunikation. Det innebär att en gemensam datamiljö byggd på lämpliga digitala verktyg och plattformar blir den enda faktakällan. Då kan vi säkerställa en tydlig distribution av lättillgänglig projektinformation med otvivelaktig status och revisionshistorik. Miljön underlättar processer för enkelt informationsutbyte, granskning av underlag och samordning av design- och designrelaterade frågor. En annan aspekt är att vi säkrar upp och begränsar tillgången så att alla intressenter får rätt information avsedd för deras ändamål.
Den digitala projektmiljön består i huvudsak av tre delar:
1. Projektwebbsida – samlingsplats för projektinformation, standarder och riktlinjer, Power BI-verktyg för att generera dokumentnummer etc
2. Kommunikationsplattform – digital ärendehantering så att frågor som dyker upp kan besvaras smidigt av rätt projektdeltagare, beslutslogg, mötesprotokoll med mera via programvaran Jira cloud
3. Common Data Environment (CDE) – Här delas designinformation via programvaran Dalux. Det rör sig om exempelvis ritningar och BIM-modeller. Här utförs också design reviews, kommentarer för designkoordinering hanteras etc. I denna miljö ser vi till att tillgängliggöra information till alla i projektet i en mängd olika format, utan krav på egna mjukvaror.
Vid Katrinefors bruk i Mariestad tillverkar Metsä Tissue produkter för varumärkena Serla, Lambi och Katrin.
För dig som vill läsa mer
Vill du veta mer?
”Ett stort projekt med flera stora delar, som mer eller mindre fungerar som egna delprojekt med olika karaktär, typer av leverantörer och flera olika nationaliteter. Det finns behov av en miljö och processer som fungerar för alla. Därför strävar vi efter flexibilitet snarare än strikta gemensamma krav, för att kunna optimera utifrån olika behov”
