Så här års, när det är dags att samla ihop data och information inför hållbarhetsredovisningen har vi erfarit att många bolag behöver förstärkning för att det är mycket annat att stå i.

Känner du igen dig: 

• Vem har tillgång till vilka underlag?  
• Vad innebär klimatbokslut enligt GHG Protocol? 
• I vilka system och format finns data och information? 
• Svårt att analysera resultat utifrån varierande kvalité på underlag? 

Vi på Plan B hjälper er att systematisera, strukturera och digitalisera ert arbete för en mer effektiv rapporteringsprocess framöver. 

Nya EU-direktivet för hållbarhetsredovisning medför högre krav på data- och informationshantering 

Från och med 2024 ska hållbarhetsdata- och information för de bolag som omfattas av det nya lagkravet CSRD redovisas i enlighet med ESRS standarden. De utökade redovisningskraven kommer i sin tur spillas över på bolagens värdekedja vilket medför att bolag som inte själva omfattas av lagkravet indirekt kan påverkas.

Därför är det bra att redan nu kartlägga och se över struktur och systematik över din verksamhets rapporteringsprocess för att mer effektivt kunna möta upp kommande redovisningskrav. 

Digitalisering frigör tid för värdeskapande arbete 

– För att ytterligare effektivisera rapporteringsprocessen bör även företagen se över vilka delar av rapporteringen som kan digitaliseras utifrån bolagets behov och mognadsgrad” säger Therese Wetterström, Hållbarhetsansvarig på Plan B.

Tack vare systematiskt arbete och pålitliga data frigörs tid till att följa upp, bedöma och prioritera vilka hållbarhetsfrågor som ska prioriteras. När rätt beslut kan tas i rätt tid skapas möjlighet till mer värdeskapande arbete, snarare än att tid läggs på att jaga och sammanställa underlag.

Nya lagkrav höjer ribban för hela värdekedjan

Lagkravet på klimatdeklarationer, som infördes i Sverige för bara två år sedan, har redan bidragit till att företag fått upp hållbarhetsarbetet högre upp på agendan. Nu tillkommer det också successivt stegrade krav på hållbarhetsrapportering.

När relevanta underlag struktureras, systematiseras och även digitaliseras blir arbetet med att förbereda sig inför kommande rapporteringskrav lättare och synergier uppstår vilket även skapar förutsättningar för ett proaktivt hållbarhetsarbete.

Vi vet att det är många nya lagar och standarder att hålla reda på. Vi reder ut några vanliga begrepp nedan.

1. CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive är ett EU-direktiv som träder i kraft år 2024 och syftar till att öka kraven på hållbarhetsredovisning och ersätter tidigare direktivet NFRD (Non-financial Reporting Directive). Rapporteringen kommer att bli mer omfattande, standardiserad och ställa krav på spårbarhet och verifierbar data med syfte att öka transparensen och jämförbarheten i företags hållbarhetsredovisningar. Direktivet innebär även att relevanta aktiviteter i värdekedjan ska rapporteras.

2. ESRS – European Sustainability Reporting Standards är själva standarden för hur rapportering enligt CSRD ska genomföras. Standarden är uppdelad i olika kategorier, miljö, socialt, företagsstyrning samt övergripande krav. Tidigare etablerade standarder såsom GRI och GHG protocol har till stor del integrerats i ESRS.

3. GRI – Global Reporting Initiative är en internationell, oberoende och ideell organisation som tagit fram riktlinjer för hållbarhetsredovisning och fram till idag är det en av de vanligaste standarderna att rapportera enligt.

4. GHG Protocol – Green house gas protocol är en global standard för rapportering av företags klimatavtryck. Rapporteringen omfattar tre kategorier, Scope 1, 2 och 3.

• Scope 1 – Omfattar direkta växtgasutsläpp, dvs utsläpp som organisationen själva står för och kan kontrollera.
• Scope 2 – Omfattar indirekta utsläpp relaterat till köpt energi.
• Scope 3 – Omfattar indirekta utsläpp som företaget inte kontrollerar men ändå orsakar och inkluderar därför utsläpp inom företagets värdekedja.

I och med införandet av CSRD kommer det tidigare frivilliga Scope 3 att bli obligatoriskt att rapportera. * 

5. EUs taxonomiförordning – EU-taxonomin är ett regelverk för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som är hållbara ur ett miljöperspektiv med syfte att styra investeringar mot hållbara projekt och verksamheter. Taxonomin är indelad i sex så kallade miljömål:

• begränsning av klimatförändringar
• anpassning till klimatförändringar
• hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser
• övergång till en cirkulär ekonomi
• förebyggande och kontroll av föroreningar
• skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem

Taxonomiförordningen började tillämpas den 1 januari 2022 för de två miljömål som rör klimatet. Kriterier för de övriga miljömålen kommer därefter stegvis att implementeras vart efter de antagit.