Hösten 2021 är första gången som utmärkt projektkvalitet i byggsektorn premieras av Byggherrarna och Binosight. Initiativtagarna vill premiera byggprojekt med verifierat god projektkvalitet och sprida de goda exemplen. Mätmodell och verktyg som identifierat produktkvaliteten är resultatet av över fyra års utvecklingsarbete i samverkan mellan forskare, bransch och företag. Via en ny molntjänst har det gjorts möjligt att mäta kvaliteten på hur byggprojekt fungerar och det är dessa mätningar som ligger till grund för den nya utmärkelsen. Med hjälp av mätverktyget PQi har man det senaste året mätt runt 200 byggprojekt, där Falu lasarett är ett av de tre som hamnat i topp som Best Practice för väl fungerande projekt.

Byggherren Regionfastigheter Dalarna och entreprenören ByggDialog AB har haft totalentreprenad i samverkan vid ombyggnaden och moderniseringen av ortopedavdelningar och ortopedklinik vid Falu lasarett. Projektet omfattade 3 500 m2 invändig byggyta med en budget på 112 MSEK.

Kvalitetsbrister kostar miljardbelopp

Byggsektorn har enorma utmaningar. Alltför ofta slutar komplexa projekt i att både tidplaner, kvalitetsmål och budget spricker. Boverket pekar på att kostnaden för kvalitetsbrister i svenska byggprojekt är cirka 100 miljarder kronor. Det motsvarar produktionskostnaden för ungefär 50 000 lägenheter – varje år. Vi vet att byggsektorn är full av duktiga människor, men trots det är det inte alltid lätt att identifiera de faktiska sambanden mellan lyckade projekt och underliggande arbetssätt och processer.

Kvalitet och hållbarhet går hand i hand

– ”Att lyckas höja projektkvaliteten, med digitalisering som främsta verktyget, ser vi på Plan B som en av hela sektorns viktigaste hållbarhetsfrågor”, berättar Rogier Jongeling.

Plan B hade privilegiet att få skriva anvisningar åt Region Dalarna och har fungerat som beställarstöd i projektet.

– ”Detta var i praktiken det första ’stora’ projektet som nyttjade den digitala projektportalen Nationella Riktlinjer, i vilken vi inom ramen av Smart Built Enviroment har samlat, utvecklat och redovisat principer och standarder för digital information i samhällsbyggnadssektorn. Vi hade förmånen att få vara med som stöd tidigt i programhandlingen. Efter det att entreprenören tog över agerade vi fortsatt som övergripande digitalt expertstöd och såg till att projektgruppen tolkade och arbetade i linje med kraven”, förklarar Niklas Nester från Plan B.

– ”Det är så kul att nu få kvitto på att just kombinationen av BIM och ett engagerat team lyckades lyfta projektet till toppnivå!”

Projektets 11 främsta framgångsfaktorer

Här följer en mer utförlig lista över framgångsfaktorer, baserad på intervjuer med Martin Ullgren, projektledare på Regionfastigheter Dalarna och projektets beställare och Niklas Nilsson, platschef hos entreprenören ByggDialog AB (som också syns på fotot i samband med prisutdelningen):

1. Projektets framgång börjar med ett bra förfrågningsunderlag. Lägg stor vikt vid att förfrågningsunderlaget ska vara enkelt och tydligt. Inga diffusa skrivningar. Entreprenören måste veta vad den ger sig in i. Ett bra betyg på upphandlingen är om alla parter, när projektet väl är i gång, fokuserar på projektets bästa och bara diskuterar nettokostnader. Detta är den rörliga delen, kundens pengar för att maximera byggherrens investering. Entreprenörens arvode ska redan vara klarlagt och kan läggas åt sidan.

2. Dålig planering kan inte generera bra projekt. Bra planering är A och O, både den övergripande och den dagliga. Fungerar inte planeringen håller man inte tidplanen och kan inte heller ha koll på budgeten. Då kommer dessutom de flesta andra områden i projektet att påverkas negativt, inklusive relationer och kvaliteten på slutprodukten.

3. Odla långsiktiga relationer. Att lära känna varandra, förstå varandras förväntningar och odla förtroendefulla relationer tar tid. Sök avtals- och samarbetsformer som gör det möjligt för parter och människor att jobba tillsammans över tid. Där finns stora effektivitetsvinster att hämta.

4. Värdera engagemang före erfarenhet. Visst är erfarenhet viktig. Men för att lyckas med samverkan i komplexa projekt är engagemang ofta viktigare. Att varje projektmedarbetare är engagerad och bidrar till projektet är ingen bonus, det är ett krav. Allas engagemang är en framgångsfaktor som skapar många positiva effekter i projektet.

5. Involvera yrkesarbetarna. Kommunicera inte till yrkesarbetarna, kommunicera med dem. Låt yrkesarbetare i ledande befattningar vara delaktiga i dialog och möten och beslut som rör planering av det dagliga arbetet.

6. Närvarande och synlig ledning. Chefer som bara dyker upp på möten och sedan är osynliga i projektet däremellan kan inte fungera som bra ledare. Kräv av ledande personer att de är närvarande, engagerade och delaktiga i projektet även mellan mötena.

7. Våga lita på projektets förmåga. Det kan vara lockande att plocka in extern expertis inom olika områden. Väg dock noga värdet av externa experter (som ofta har lågt engagemang för projektet) mot värdet av interna resurser med lägre teoretisk kompetens men starkt engagemang för projektet. Hur tror du det påverkar projektets motivation och engagemang att försöka hålla en tidplan man själv har fått påverka, jämfört med en tidplan som någon annan har lagt i knät på dig?

8. Komplexa lösningar ska hanteras av gruppen. Enkelt arbete kan utföras utifrån tydliga order. Komplexa utmaningar innebär dock att gruppen måste involveras för att gemensamt komma fram till den bästa lösningen. Kulturella skillnader kan innebära att vissa personer inte är så vana att ta egna initiativ utan vill i stället få tydliga direktiv. Att få människor att vilja involvera sig kan kräva både utbildning och stort tålamod men är värt besväret.

9. Partnering/Samverkan kräver stort engagemang från alla parter. Partnering/samverkan kan appliceras på alla projekt men kommer bäst till sin rätt i 1) större projekt med 2) komplext genomförande där 3) nyttjandet av lokalerna inte är tydligt definierade i förväg. För att få ett optimalt resultat krävs det ett stort engagemang från alla som deltar i projektet, även från beställaren. Det ger bättre kontroll, styrning och nyttjande av både tid, resurser och pengar.

10. Använd BIM av rätt anledning. Användningen av BIM i projektet måste utgå från projektets behov, att göra arbetet enklare och effektivare för de som jobbar i det. Att trycka på BIM ovanifrån utan att projektmedarbetarna ser nyttan är kontraproduktivt.

11. Använd BIM på rätt sätt. I en projektorganisation som förstår värdet, är mogen och engagerad kan BIM skapa oerhörda effektivitetsvinster. Se till att de digitala modellerna kan användas fullt ut i projektet och att alla har tillgång.

Källa – pressmeddelandet om projektets utmärkelse: www.mynewsdesk.com/se/binosight/news/bim-och-engagerat-team-lyfte-projektet-till-toppniva

Läs mer om hur Region Dalarna använt Nationella Riktlinjer som stöd: www.nationella-riktlinjer.se/goda-exempel/region-dalarna